En dag till...

Så har det gått en dag till. Jag kan fortfarande inte fatta det otroliga som har hänt. Jag ser mej omkring. Människor stressar runt och fortsätter sina liv. Och jag har till min egen överraskning också farit runt och gjort saker. Igår var jag hos min svärmor och städade ur hennes vardagsrum. Idag har jag varit och hälsat på Mandelen på jobbet och shoppat lite kläder. Men det har inte gått långa stunder som jag inte har tänkt på Storsan och hur mycket jag saknar henne.

Jag har hela dagen idag tänkt på en dikt jag fick skickat till mej från några släktingar i Kanada. Tyvärr hittar jag den inte. Den handlar i alla fall om att människor man möter sätter avtryck i ens eget liv. Är med och skapar den människa man blir. Jag hade så gärna velat ha den med på min blogg idag. Den beskriver en stor del av vad jag känner för Storsan och vad hon har betytt i mitt liv. Tyvärr verkar jag ha slarvat bort den. Skulle jag hitta den lovar jag att den ska in på bloggen omedelbart.

Det är konstigt i alla fall. Hur oändligt ledsen jag än är, så kan jag inte tänka på Storsan utan att på nåt sätt bli på gott humör. Jag har så många fina minnen, glada minnen... Jag har bara känt henne i fem-sex år, men det känns som om hon funnits i mitt liv alltid.

Kommentarer
Postat av: Linda

Jag har inte ens träffat Storsan, men tänker på henne ändå. Kan tänka mig hur det är för er som fått uppleva hennes närvaro. Hon verkade va en helt fantastisk människa.

2008-07-03 @ 22:31:43
URL: http://livstankar.blogg.se/
Postat av: UlleBullen

Annemira !

Jag läser Storsans bloggvänners / IRL-vänners inlägg för att få läsa allt det fina ni har att säga om våran underbara Storsa som helt ofattbart rycktes bort ifrån oss.

Det värmer mitt hjärta att läsa era fina inlägg !

Varma Kramar !

UlleBullen.

2008-07-04 @ 01:23:48
URL: http://ullebullen.blogg.se/
Postat av: mandel

Ja ibland tycker man att tiden bara skulle stanna upp. Den GÖR ju det, men poff så märker man att det har gått flera dagar, veckor och till och med år... Sen kommer det ett sting och saknaden är precis lika stor och tomrummet lika stort och mörkt... Det går tex inte en dag utan att jag tänker på H&F trots attd et är fem år sen... eller P ibland, det är 11 år sen... mormor osv osv...

2008-07-04 @ 21:31:33
URL: http://mandelen.wordpress.com
Postat av: Sunlinda

Det är de fina och glada minnena vi får plocka fram när det känns tungt. Och så får vi se på att vi var lyckligt lottade som fick möjligheten att lära känna denna underbara människa.

Kram Sunlinda

2008-07-05 @ 12:19:42
Postat av: beccaq

Tack för sällskapet igår. Å strumpbyxorna... ja vad kan man göra annat än skratta när sådant händer???



Miljoner kramar till dig från mig. Saknar att träffa dig varje dag.

2008-07-07 @ 16:26:05
URL: http://beccaq.blogg.se/
Postat av: Laaaarsson

Jag håller med dig. Hur sorgligt allt detta än är så blir man ändå glad inom sig när man tänker på henne! vilken otroligt fantastiskt människa som bara skrider glädje omkring sig! Tänkom alla vart som hon, vilken fin värld det skulle varit då!

kram /Sandra

2008-07-07 @ 17:28:37
URL: http://bestick.blogg.se/

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0