Telefonkö

Idag har jag suttit i telefonkö mest hela dagen. Vad gör man när man sitter och väntar på att få komma fram till en riktig människa som man kan prata med. Jo, lyssnar på vad någon maskin säger. Din plats i kön är nummer...... Värst av allt just idag var när en röst i luren säger "medan vi söker efter ledig person är det tyst i luren" Detta är lögn! Maskinen fortsätter ju att tjata om att det är tyst i luren och vilken plats i kön man har så det är allt annat än tyst i luren. Dessutom tackar maskinen för att man fortstter vänta. Men vad har man för alternativ när man måste komma fram till support. Lägger man på får man ju bara börja om. Vore bättre om man fick knappa in sitt nummer så de kunde ringa tillbaka. Jag tror jag ska föreslå detta nästa gång jag väntat mig igenom allt tjat om att det är tyst i luren. Jaja..,. man kan ju maila också, men då måste man ändå vänta på svar. Och tid är det inte gott om på jobbet kan jag säga. Problemet jag hamnade i telefonkö för är relaterat till gårdagens epistel. Saken är ännu inte löst, men förhoppningsvis får jag hjälp i morgon. Eventuellt återkommer jag i ämnet då.

image5




I övrigt har solen gassat på alla som har varit utomhus idag. När jag slutat jobbet och promenerade iväg till min buss reflekterade jag på att många var ute i bara linnen och där kom jag präktigt påbyltad med jacka och allt. Men det var inte så varmt när jag gick till jobbet i morse. Jag vill bara ha det sagt så ingen tror att jag är speciellt frusen av mig. Enklaste sättet att få med jackan hem var ju att ha den på. Skönt i alla fall med lite fint väder efter denna sommar som vi har haft.  Förresten är min man mera frusen än jag. Han har i alla fall med bestämd röst deklarerat att i kväll ska han minsann elda i pannan. Bara så jag vet.

I morron är det föräldramöte på jobbet. Jag måste närvara, men vet inte ännu hur jag ska ta mig hem. Hoppas det kommer nån förälder som bor åt samma håll som jag så jag kan lifta. Men då är de antagligen full bilen, ska åka direkt på långweekend till Paris eller helt enkelt inte har lust att låta mej åka med. Som tur är så har min man lovat att komma och hämta mig om jag inte hittar nåt annat sätt att ta mig hem på. Det ordnar sig nog, det brukar det i alla fall göra.

Hej för nu..........................

Kommentarer
Postat av: madelene

Jag minns med fasa bredbandsbolaget!!!

2007-09-12 @ 23:47:21

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0