annemira

Idag har det varit en seg dag. Det känns som om det var en vecka sen det var i morse. Inte för att det har varit särskilt stressigt eller så på jobbet. Det har varit den vanliga lunken, den man är van vid. Jag har inte ens suttit särskilt mycket i telefonkö. Det har bara varit en sån där seeeg dag, som inte verkar ha nån ände.

Nåväl, det blev kvällen till slut i alla fall och jag och Mandelen har varit och gjort iordning på farfars grav. Lagt dit min lilla egentillverkade gravprydnad och så har vi köpt en liten lykta som vi satte dit. Det var en liten fin lykta med den längsta pinne man kan tänka sig. Vi hade faktiskt problem med att få ner denna oändlig pinne i marken. När vi efter lite  lagom våld (jag blev tvungen att ställa mig på den) fått ner pinnen och skruvat på lyktan blev det i alla fall jättefint. Mandelen försökte till och med att ta kort på resultatet, men det visade sig vara för mörkt, vi får väl gå dit och fota nån dag när det är ljust.

När vi kom tillbaka hem efter vår utflykt till kyrkogården fick jag i alla fall tid att umgås men ögonstenarna. Markus sov visserligen när vi kom tillbaka, men när han vaknade var han desto mer charmerande den lille flörtisen. Maja var på topp hela tiden och hon hann både städa med skyffeln och borsten som hör till vår kakelugn och laga servera mat och dricka till mormor. Sen var hon ju tvungen att själv trycka på knappen så att vi fick se alla bilderna i datorn, sådär en åtta-nio gånger. Och det är ju klart att hon måste plocka isär och sätta ihop den ryska dockan ungefär tjugoåtta gånger, men den här gången var det Moppa som måste hjälpa till. När allt detta var uträttat och det var dags för Maja och hennes familj att gå hem, var hon insvept i en schal och därmed bytte hon namn till Mona.




Också ett par ögonstenar<3 <3


Hej för nu......................................................................