annemira

Idag sa jag till min dotter att det är hög tid för henne och familjen att skriva önskelista inför julen. Man vill ju ha lite fingervisning om vad som kan vara en bra julklappsidé. Då svarar hon att det är hög tid för mig och min man att skriva lista också. Jaha, då måste man tänka på vad man själva skulle vilja ha. Jag vet inte hur det är för er, men när jag börjar tänka på t.ex. vad jag önskar mig, så skenar tanken och jag kommer in på saker som inte kan skrivas på en önkselista. Eller rättare sagt, man kan skriva dem, men det finns ingen möjlighet att önskningarna ska kunna förverkligas. På bussen hem idag satt jag alltså och började tänka på julen och vad jag egentligen skulle vilja ha. Som vanligt skenade tanken och jag kom in på saker som ligger lite utanför, Här är min lista så här långt.
1. Jag vill ha tid till julförberedelser i lugn och ro. T.ex att i lugn och ro baka lussekatter, kanske tillsammans med Maja. Chansen att detta ska kunna genomföras är lika med noll, eftersom jag jobbar heltid. Lussekatterna får väl som vanligt bakas helgen före mellan allt annat som ska hinnas med varje helg.
2. Jag vill uppleva känslan av förväntan veckorna före jul, så som man kände det när man var barn. Tänk att få va 10 år igen och uppleva julen ur det perspektivet.
3. Jag vill slippa stressen och det självpåtagna ansvaret att alla traditioner ska hållas. Visst är det lov att rucka på några traditioner. Problemet är att jag inte vet vilka. Jag är nog själv den största boven till att jag känner så här. Jag har själv tagit på mig ansvaret för traditionernas bevarande. Men de saker jag själv vill släppa på, är i regel de enda som andra i min närhet tycker är särskilt viktiga.
Nu undrar jag bara en sak. Hur tusan lyckades man klara julen när barnen var små. Jag minns inte, men jag tycker mig minnas att vi höll på med bakning och pyssel och allt vad det nu var varje år  tills barnen tyckte sig vara för stora för att vilja vara med och baka pepparkakor (tack och lov, baka pepparkakor är tråkigt).

Men på den "riktiga" önskelistan står det än så länge endast en sak. Men den är desto mer realistisk, och även möjlig att packa in till ett snyggt paket.

Mina ögonstenar var här idag. Maja hade på sig en rosa klänning och dansade balett så fint för oss. Sen tyckte hon att det var så tråkigt på TV när pappa och Moppa envisades med att titta på snooker, så hon övertalade mormor att hon måste skriva lite på datorn. Sen vet ju barn i Majas ålder att man även kan hitta Bolibompa på datorn. Så det blev en bra stund framför skärmen, den tjejen vet vad hon vill och låter sig inte övertalas så lätt. Men till slut kom  hon med ut till köket igen för att titta på när vi laminerade några bilder. Markus har också börjat visa att han har en egen vilja och röt i ordentligt när han blev fråntagen saker som han hade tänkt smaka på. Nåja, han nöjde sig med ett smörgåsrån sen, så han är fortfarande möjlig att styra. När det blev dags att gå tyckte Maja att mormor och moppa skulle följa med, och vägrade ge oss hejdåkram. Men hon vinkade i alla fall när de åkte iväg, så hon var nog inte alltför besviken på oss.

Nähä! Nu får det vara nog för idag!

Hej för nu.............................................................................